tiden lever sitt eget liv
Fasen vad tiden går! Tiden går före tiden i mitt liv. Det känns så nu, hösten brukar vara så lång o seg men nu är det tvärtomt??
Och redan fredag imorgon... ???? Men det är rent fröjd att välkomna fredagen som kommer, då ska jag o Niklas åka upp till Vänersborg o hälsa på svärmor då får vi se vad hon har ordnat i sin nya fina lägenhet som vi hjälpte flytta alla grejor förra helgen. Lägenheten är så charmig och praktiskt, helt lagom för svärmodern.
Sen vankas det oktobermarknaden där! Längtar. 15 st strumpor för 100 kr är högst prio att spana efter i helgen. =)
Efter jobbet ska jag o Pea ut o äta middag innan sminkpartyn, hoppas att jag hittar någon fin ögonskugga eller är det vi ska lära oss hur man sminkar sig?
Nu måste jag jobba vidare!
/Maria
en hjälte..
Jag tror att det finns superhjältar på riktigt..
Nej, inte Spindelmannen eller Batman menar jag. Jag pratar om barn som kämpar för att kunna leva, dem kallar jag superhjältar!
En vän till mig vars barn som har också drabbats av någonting och konstigt nog att barnet klagar inte. I somras hittade jag en blogg om en liten pojke har medfött hjärtefel, även han är som alla andra barn en superhjälte. Jag brukar läsa en massa bloggar, men denna blogg är speciellt för mig och en av de bloggar jag gärna klickar fram först.
Jag rekommenderar gärna er att läsa Abbes blogg som hans pappa skriver om denna superhjältens liv, det är både tårar och skratt man får när man läser bloggen. Heja Abbe!
jag lever.
Vad gör jag? Vad har jag gjort de senaste månaderna? Vem är jag nu? Vem är du som längtar efter att få läsa min döda men nu upptinade blogg?
Jo, jag är fortfarande Maria och lever livet så gott jag kan. Jag jobbar fortfarande på samma ställe, jag trivs alldeles toppen och det finns bra arbetskamrater. Jag jobbar som lärare (gulp?!) för barn med invandrarbakgrund och det är ett kanonjobb, jag har fått se och kommer att se mycket av barnen jag undervisar. Det är en nyttig lära.
Att se ett liv växer ut sig ur ett skal. Livet kan vara som en blomma och en sjuhelevetes massa bananskal, som vi råkar halka på av vissa delar i livet, som att bli sviken, att hamna i en konflikt, att drabbas av någonting tråkigt etc. Men med livet har vi fötts till för att utkämpa dessa knäppa, tråkiga, konstiga saker som dyker upp då och då i livet. Bokstavligt sagt är livet som en berg och dalbana.
Ja, då bor jag kvar i Göteborg, Sveriges vägen ut till världen. Jag trivs och kommer nog bo kvar ett bra (mycket) tag, jag har kanske hittat min plats är här i Göteborg. Jag har mycket tur att ha fått min lägenhet på första kontrakt, liksom i Stockholm är det skitsvårt att hitta en lya i Göteborg, annars är det att välja vägen till att köpa en bostadrättslägenhet.
Sånt är livet, att kämpa denna svåra berg och dalbanan. =)
Sisådär.
Nu kommer en bild på mig som rödhåring. =)
Sablar vad jag längtar efter resan till Goa, Indien! Mera om det kommer senare.
/Maria
röd
en bild eventuellt kommer!