inte segare kan man bli...
Vi åkte utan några muffins till Tsawwassen där firade vi pannkaksfest hos Martha och Fred och deras lille bus Henrik, tillsammans med Danne och hans Karina. Det blev en lyckade kväll, förresten jag åt ärtsoppan! Det smakade faktiskt OK! Tro det eller ej, jag som avskydde ärtsoppa..... men det blev pannkakor efteråt som smakade utsökta och det förekom naturligtvis några nubbor, som vi svenskar är. Tyvärr togs det inga bilder som jag velat.
Vad tror ni om söndagen, det blev bara en seg dag hemma (ja eländiga sprit) och hade lite fix-söndag, vi påbörjade lite packning. Det är skönt om vi förbereder oss lite nu så vi inte stressar upp oss i onödan.
Snart blir det lite frukost och en titt på Biggest Loser Sverige via tv4play :) heja Spogge!
Camping i Squamish i somras foto: Erik
himmel och pannkaka!
Visst ser de lite ätliga ut ändå, bättre än de finbakade på konditorier eller cafeer. Heja hembakning!
Imorgon tillbringar det en eventuellt bakis dag då ska vi försöka förbereda oss inför avresan till NYC. Jajamän, New York City. Där bor vi i en vecka innan vi åker på riktigt och ska göra stan osäker. Längtar!
Togs igår i Stanley Park, snacka om lyx! foto: Erik
Tack och hej!
skönare med fyra ben kanske?
Nu har vi helg igen och imorgonkväll ska vi på en pannkaksfest tydligen. Jag kan tyvärr inte berätta vad det betyder, det är något kanadesarna ska ha hittat på. Det ska bli riktigt trevligt, tror jag ska baka några muffins å bjuda på.
Nu sitter vi med varsin dator och blogga, jovisst Erik har en blogg han med. Kanske lite mer en cykelblogg. Ett par kopp lugnande te och två par vilande fossingar som fått dagens stryk innan sängen. Kan nog inte avgöra vilken kommer att slockna först.
God natt!
förhöj glädjen i ditt liv
Glada Hudikteatern källa: Google
Vi lever i ett samhälle där finns det en typisk syn på de handikappade, människor med diagnos eller de som har funktionhinder, som jag exempelvis. Samhället har förändrats hastigt på 50 år men ändå långsamt eftersom vi inte ännu har 100% tillgänglighet i vårt land. Vad jag menade med "den typiska synen" är naturligtvis folk som tycker synd om dessa människor, det är okunskap som vi normalt kallar.
Vi som är handikappade, har funktionhinder eller har diagnoser vill oftast tuffa till oss och visa vad vi har för erbjudnande. Vi är en tillgång till en bättre värld och vi är helt enkelt vanliga människor med ett eller två fel som syns eller ej. Det är viktigt med tuffhet som leder till att visa för en hel värld att vi KAN utom den och den, som att inte höra eller att inte ha en fullständigt kroppfunktion. Våga tro på dig själv, våga vara dig själv och våga vara stolt över dig själv av det minsta lilla du gjort.
Jag har som en normal människa inte haft något bra självförtroende tills för några år sen då jag flyttade ner till en ny stad och få ett nya liv där började mitt självförtroende och även självkänslan öka. Idag kan jag säga att jag är stolt över mig och skiter i "jante"laget som dessvärre existerar i landet.
Anledningen till att jag predikar i detta inlägget, var ett fint tv-program jag fann på SVT-play: Elvis i Glada Hudik. Ett hur bra som helst program om ett gäng glada människor med diagnoser, är utveckligsstörda och med funktionhinder som spelar teater med Pär Johansson en före detta vårdare som står numera som regissör. Ingen ville ställa upp för Pär Johansson då han berättade att han tänkte starta denna teatergrupp och ville få honom sparken. Nu efter ett antal år har de gjort en rad av feta succéer och så några föreställningar i New York.
KLICKA OCH SE DEN!
ps. texting finns! ds.
Nya spår
Nu är det visst längesen jag skrev här sist. Många månaders tystnad och oinspiration.
Sen jag flyttade hit till Vancouver har det ploppat en massa inspirationer i mitt huvud och vill berätta för er alla, jag önskar att jag hade varit bättre innan. I många månader av tystnad, kunde jag heller inte uttrycka de jag ville berätta och visste inte hur jag skulle formulera mina tankar i ord.
Kanske beror det på att jag är nu lite grann vuxnare med en ytterligare livserfarenhet?
Sedan dess har jag alltid varit intresserad av att läsa andras blogg, sällan kommenterade jag. Jag tycker att jag har blivit bättre på att lämna spår efter mig, eller hur? Jag har vissa bloggar som jag typ följer slaviskt varje dag, de tänker jag lägga upp och länkar till dem. Håll utkik!
Ibland ville jag göra om allt på min blogg och radera alla gamla inlägg för en ny start, att rensa ut de gamla och ta in de nya. Förnya bloggen med lite design, trots jag gick på mediaprogrammet kan jag inte så mycket om html-språk eller att göra en ny bakgrund. Om någon är villig att hjälpa mig, hojta gärna till! Annars ska jag ge mig själv en chans och ta itu med bloggen.
Äsch, den här duger än så länge!
Alltså lever jag som ni ser och har det bra i den andra sidan av Atlanten, eller andra sidan av Stilla Havet. Eller både och. Skitsamma. I april slutade jag på mitt gamla jobb och lämnade Sverige tillsammans med min älskade till Kanada, det är ett stort steg för mig, att lämna Sverige med någon och bo i ett annat land. Otroligt. På Arlanda var det då jag såg min pappa grinade ordentligt för första gången. Vi vinkade av dem länge tills Erik var tvungen att sa åt mig att inte titta på dem för länge annars skulle de bli för sorgligt.
Om två veckor åker vi hem igen.
Om ni vill se hur det har varit i Kanada, kolla på våran resdagbok där vi heter ErikMaria.
Nu lovar jag dyrt och heligt att jag uppdaterar lika ofta som ni borstar era tänder.
På återseendet!
Ps. Ledsen för det odrägliga håret, numera är jag brunhårig. Denna bild
togs i Squamish då vi campade bland björnar och höga berg ds.
döda, döda..
sitter här nu och har planeringstid, så tjyvat jag tiden av den och skrev ner några ord på bloggen:
HEJ!
Hemsedalresan har varit underbar trots det milda vädret. Nu har jag varit tillbaka och jobbat i en vecka, denna veckan har varit rätt knasigt, tusentals, miljontals tankar snurrar i skallen, vilket har gjort mig rejält förvirrad och en tunghäfta då och då.
Men nu är det fredag igen, det gör mig glad och ännu gladare när det ska bli sommar i helgen OCH en kära vän kommer hit från andra sidan av Sverige. Då får man tillbringa tiden med att glassa sig i solen och en del umgänge. Också lite blomplantering, idag ska jag och Julia till Plantegen och spanar in blommor och diverse till våra blivande snygga sommarbalkonger!
Kanske blir det också ett tidigt dopp detta året? Ifjol satte jag i tån första gången den 11:e maj, alltså om två veckor skulle det kanske vara lika varmt som förra året. Eller äsch, jag badade faktiskt den 1:e januari, då var jag i det götta Goa. Men ja
Hemsedal nästa!
Imorgon ska jag tillbringa min tid hemma genom att sova ut, såklart, sen blir det packning inför en fjällresa på söndag. Jag har säkert spenderat flera tusen lappar på grejor för att kunna hålla mig aktiv. Köpte dessa saker:
1. Skidjacka. En HellyHansen, åhåå en märkejacka! Men jag har fan letat efter en billigare jacka och fick betala dyrt för denna jackan. Kommer att bli riktigt användbar!
2. Ett par nya pjäxor som kostade 999 kr.
3. Pannband av fleece. som kostade 100 på rea.
4. En dubbeltermos.
Jag fattar inte att det ska kosta massa, men det är värt det. Mycket riktigt.
Angående det förra inlägget, jag vet att jag är lite tokig som ser på en julfilm nu i aprilmånaden och väntande på sommarens komst. Men det är nostalgin det handlade om, jag älskar detta ordet; Nostalgi. Det betyder vackra minnen.
Förresten, punkt 5 inför resan köpte jag två böcker: Skynda att älska, av Alex Schulman (Jag tjuvstartade lite, åh fan vad vackert han skriver.....!) och Åse, av Denise Rudberg (lär vara bra, trots tycker jag att hennes böcker skulle kunna vara skrivna av en tjej i mellanstadiet, men låt det köra)
Glad påsk!
lite nostalgi..
men det blåser. som fan. då blir det kanske tårar av de hårda vindar.
jag får lapa mig i solen genom fönstret istället, det kanske hjälper? snart ska jag stoppa in lite nostalgi i datorn: Sunes Jul! köpte den igår när vi skulle hyra film.
jag bänkade mig varenda dag i decembermånaden början av 90-talet och gladde mig av denna kalendern med tjejtjusarn, som jag var småkär i, med hans galna familj.
fortfarande är den lika bra..
förresten hyrde vi Patrik 1,5. den kan jag rekommendera er att se.
tiden lever sitt eget liv
Fasen vad tiden går! Tiden går före tiden i mitt liv. Det känns så nu, hösten brukar vara så lång o seg men nu är det tvärtomt??
Och redan fredag imorgon... ???? Men det är rent fröjd att välkomna fredagen som kommer, då ska jag o Niklas åka upp till Vänersborg o hälsa på svärmor då får vi se vad hon har ordnat i sin nya fina lägenhet som vi hjälpte flytta alla grejor förra helgen. Lägenheten är så charmig och praktiskt, helt lagom för svärmodern.
Sen vankas det oktobermarknaden där! Längtar. 15 st strumpor för 100 kr är högst prio att spana efter i helgen. =)
Efter jobbet ska jag o Pea ut o äta middag innan sminkpartyn, hoppas att jag hittar någon fin ögonskugga eller är det vi ska lära oss hur man sminkar sig?
Nu måste jag jobba vidare!
/Maria
en hjälte..
Jag tror att det finns superhjältar på riktigt..
Nej, inte Spindelmannen eller Batman menar jag. Jag pratar om barn som kämpar för att kunna leva, dem kallar jag superhjältar!
En vän till mig vars barn som har också drabbats av någonting och konstigt nog att barnet klagar inte. I somras hittade jag en blogg om en liten pojke har medfött hjärtefel, även han är som alla andra barn en superhjälte. Jag brukar läsa en massa bloggar, men denna blogg är speciellt för mig och en av de bloggar jag gärna klickar fram först.
Jag rekommenderar gärna er att läsa Abbes blogg som hans pappa skriver om denna superhjältens liv, det är både tårar och skratt man får när man läser bloggen. Heja Abbe!
jag lever.
Vad gör jag? Vad har jag gjort de senaste månaderna? Vem är jag nu? Vem är du som längtar efter att få läsa min döda men nu upptinade blogg?
Jo, jag är fortfarande Maria och lever livet så gott jag kan. Jag jobbar fortfarande på samma ställe, jag trivs alldeles toppen och det finns bra arbetskamrater. Jag jobbar som lärare (gulp?!) för barn med invandrarbakgrund och det är ett kanonjobb, jag har fått se och kommer att se mycket av barnen jag undervisar. Det är en nyttig lära.
Att se ett liv växer ut sig ur ett skal. Livet kan vara som en blomma och en sjuhelevetes massa bananskal, som vi råkar halka på av vissa delar i livet, som att bli sviken, att hamna i en konflikt, att drabbas av någonting tråkigt etc. Men med livet har vi fötts till för att utkämpa dessa knäppa, tråkiga, konstiga saker som dyker upp då och då i livet. Bokstavligt sagt är livet som en berg och dalbana.
Ja, då bor jag kvar i Göteborg, Sveriges vägen ut till världen. Jag trivs och kommer nog bo kvar ett bra (mycket) tag, jag har kanske hittat min plats är här i Göteborg. Jag har mycket tur att ha fått min lägenhet på första kontrakt, liksom i Stockholm är det skitsvårt att hitta en lya i Göteborg, annars är det att välja vägen till att köpa en bostadrättslägenhet.
Sånt är livet, att kämpa denna svåra berg och dalbanan. =)
Sisådär.
Nu kommer en bild på mig som rödhåring. =)
Sablar vad jag längtar efter resan till Goa, Indien! Mera om det kommer senare.
/Maria
röd
en bild eventuellt kommer!
satan..
grr..
annars mår jag bra! :)
mer om mig kommer.
Kram på er
Maria
ännu en måndag...
I lördags har man blivit utbjuden på måndag för att jag är en kvinna - Internationella kvinnors dag. Girl power! Middagen var underbar med snack och skoj.
Nu sitter man på jobbet och fuskar lite med internet under rasten, :S men ibland man måste unna sig lite under rasten ;). Föreställningen Shirley Valentine är U N D E R B A R! Se den så fort ni har chans, man kan se på Riksteaterns hemsida om ni vill veta när Tyst teater kommer till er stad.
Är glad för din skull, Ludi. <3
Ha en underbar vecka, folks!
/Maria
vårsol och blommor
Nu har ni i hela landet eller vissa delar av det ljuvliga Sverige, märkt att våren har kommit! Här i Göteborg har det börjat skina solen oftare, annars är det typiskt Londonväder här.
Uhäää...
Har just slutat för dagen och ska bara kolla några saker innan jag drar till stan och kollar secondhand-affärer innan teater ikväll. Tyst Teater har en visning ikväll, föreställningen heter Shirley Valentine.
Det blir spännande att se på en modern klassiker. Hmm....
Här kommer jag med en liten lista som Antoniachic uppmanat oss att sätta upp.
Jag lider/har/är
struma
slarvig
gäddfobi
glasögon
tidoptimist
Jag är precis som du, är inte perfekt!
Jag uppmanar er alla skriva vad du lider/har/är
om ni vågar...
Kom igen!/Maria
tidlös
snart är jag 24, nyss fyllde jag 23 år, om ett år blir jag 25 (?!), nu undrar jag, hur hinner jag? hur hinner jag med allt jag vill hinna göra med?
listan är nog överfull med massa ska-göra-punkter.
tiden är läskig.
- maria
göteborg
Bilden säger hur bra jag trivs i Göteborg.
Sanningen om att människor i Göteborg är go' oh gla' är fastspikat. Nu har jag sett att jag har gjort ett väldigt långt uppehåll av min blogg, massa saker ha hänt under år 2007 och jag ser fram emot det nya året 2008 med glädje.
Jag skulle vilja kunna lova att jag ska försöka skriva mer i min blogg, men jag försöker så gott jag kan. =)
Ta hand om er alla, mina bloggläsare.
vänner, tack för att ni finns!
4 minnen värt att minnas
jag plockar fram de fem minnen jag minns bäst och bevara dem.
* Min student - dagen då leendet aldrig tog slut. Även vid samma dag fick jag höra mitt namn för stipendiumet.
* Nordplusveckan - i Örebro med folk från alla nordiska länder, då kände jag att det fanns en äkta gemensam jag innan dess aldrig fått.
* Båtresor - var än jag var, älskade jag vara i vår gamla båt och flöt på från ön till ön i den lilla sjön Runn (men faktiskt stor, efter Siljan i Dalarna, man kan åka från Borlänge till Falun med båten, vilket tar en timme, bilen - typ 15 minuter, en liten onödig fakta bara) och i vissa somrar hade vi t o m också åkt genom kanaler och slusserna från Smedjebacken till Mälaren. Äventyr!
* Resan till Kroatien med hela släkten - bokstavligt talat HELA släkten kom, till och med kusinen Johan som nästan alltid missar högtider och födelsedagar på grund av jobbet. Då blev det massa skratt, musik (ja jag vet att jag är döv, men kan skylla på den musikalisk sidan som släkten har), äventyr, sol och bad och goda mat - och DRINKAR! Kan även avslöja, det var då min bror fick smaka på sin första fylla där. ;-)
Dela gärna med din bästa minne i kommentaren, det går bra med bara en minne!
Bevara era minnen väl
/Maria
Äktenskap
alltid har rätt, och den andra är mannen.
stämmer det?
=)
några små ord
Morgonen börjar med en spänd student framför pappas Oldsmobile innan han begav sig till skolan (kl 6 på morgon!) för att fira morgonen innan utsläppet med sin klass. Innan utsläppet kom hela släkten till folks park där skulle alla studenter ur Nicklas skola springa ut, stod visst syrran och flickvännen och var spända. När Nicklas väl kom ut var hela släkten såklart på platsen och lekte paparazzi (det är typiskt oss, tro mig!). De tre bilderna däruppe visade några stolta släktingar, bland annat jag, syrran, faster och tre av våra många killkusiner som skulle tuffa till sig vid Nicklas sida.
Nu är det syrrans och de enda tjejkusinernas tur att posera sig med Nicklas. Nu vill syrran ta en bild på sig själv med Jonte, en av de närvarande killkusinerna och den yngste kusinen också. Champagne var väl en självklar dryck att smutta på alla studentdagar, därefter fick studenten smaka en viss puss av den goa flickvännen innan han hängde på den sista färden med klassen i en lilla traktor med vagn som de hade satt upp en skylt med texten "det jobbar vi med ska ni skita!".
Efter traktor med skylten, var studenten väl hemma och pustade ut i skuggan, det var visst hett den där dagen. Hela släkten var återigen på platsen för att äta gott och uppvakta våra allas Nicklas. Strax efter tårtan som tog slut fort, satte sig den vackra Katarina och väntade på att det skulle bli dags för presentöppningen, som Nicklas förblev riktigt nöjd med. Även hela dagen!
Nicklas, jag är hemskt stolt över dig!
En stor grattis till alla jag känner som tagit student!
/Maria
julia, pernilla o josefin, tack för att ni finns! jag älskar er lika mycket som ni mig. Tack.